Arealen för biotopskyddsområden och arealen mark som omfattas av naturvårdsavtal inom produktiv skogsmark har ökat kontinuerligt från mitten av 90-talet fram till år 2021, Det blev mer än vad vi bedömde vara möjligt i framtidsstudien. Det har skett genom att Skogsstyrelsen har tecknat avtal om ersättning till skogsägare för skydd av en mängd olika biotoper. Därutöver sker en del frivilliga åtgärder. De har oftast initierats genom information och rådgivning från Skogsstyrelsen och länsstyrelserna.

Ökad produktion av skogsråvara blev ungefär som vi bedömde vara möjligt i Sverige år 2021-projektet. Det har uppnåtts genom frivilliga åtaganden för förbättrad skötsel inom skogsbruket och i kombination med att efterfrågan på skogsråvara har ökat.

Blev i viss mån som vi bedömde vara möjligt i målbilden för Sverige år 2021
Areal äldre lövrik skog, andel lövträdsdominerad skog, areal gammal skog och volymen död ved är viktiga förutsättningar för biologisk mångfald. Dessa områden har ökat eller förbättrats under 1996-2021 men bara i viss mån som vi bedömde vara möjligt i Sverige år 2021. Förbättringarna är ojämnt fördelade mellan olika landsdelar. En viktig grund för insatserna har varit kartläggning av skyddsvärda områden och biotoper gjorda av berörda myndigheter, samt information och rådgivning om detta. Därtill har förbättringar nåtts genom avtal med skogsägare baserade på ekonomiska ersättningar från staten.

Blev inte alls som vi bedömde vara möjligt i målbilden för Sverige år 2021
Utvecklingen av areal kontinuitetsskog och grön infrastruktur har inte alls blivit som vi bedömde vara möjligt i framtidsstudien. Inom dessa områden har försämringar uppstått under en generations tid. Den lagstiftning och de förordningar som finns har uppenbarligen inte tillämpats i tillräcklig grad för att kunna stoppa den den negativa utvecklingen. Skogsbruket har en ständig målkonflikt att hantera i avvägningen mellan miljömål och produktionsmål. Tätortsnära skog har inte följts upp på nationell nivå så att en bedömning kan göras, men det finns tecken på att den kan ha minskat. Det finns målkonflikter mellan att skydda och inte skydda t.ex. vid kommunal exploatering av mark för att bygga bostäder och industriområden mm vilket kan inkräkta på den tätortsnära skogen.

Biologisk mångfald. Antal rödlistade arter på produktiv skogsmark år 2021 bedöms vara något högre än den nivå som uppmättes i mitten av 1990-talet. Detta trots att flera av förutsättningarna för den biologiska mångfalden har förbättrats de senaste 25 åren. Biologiska återhämtningsprocesser tar oftast mycket lång tid, en drivkraft som måste beaktas i miljövårdsarbetet. Klimatförändringarna kan också försvåra återhämtningen.

Att fortsätta förbättra förutsättningarna för den biologiska mångfalden är därför högst prioriterat. Enligt Rödlista 2020 är avverkning är den påverkansfaktor som har störst negativ påverkan på skogen. För att påskynda den biologiska mångfaldens återhämtning är en ökad satsning på hyggesfria metoder en viktig möjlighet. Hyggesfria metoder möjliggör för framförallt mykorrhizasvampar att överleva och fortleva efter avverkning. Svamparna samarbetar med träden och bidrar till att träden kan ta upp vatten och näringsämnen och bidrar därmed till skogens produktivitet samtidigt som andra arter får ett bättre skydd.

Målbilden för skogsbruk innebar en anpassning till regionala förutsättningar. Kombinerad naturhänsyn i fjällnära och mellansvensk skog, koncentrerad naturhänsyn i norrlandsskog, både kombinerad och koncentrerad naturhänsyn i sydsvensk skog. Kombinerad naturhänsyn innebär i detta sammanhang att 5 % av skogsmarken skyddas från skörd av virke, stor generell naturhänsyn på all skogsmark och fler lövträd i skogen. Koncentrerad naturhänsyn innebär i detta sammanhang att 15 % av skogsmarken skyddas från skörd av virke, 20 % av skogsmarken utnyttjas intensivt och att god naturhänsyn tas på övrig mark. Källa Sverige år 2021 – vägen till ett hållbart samhälle, faktahäfte, Naturvårdsverket 1998.