Sammanfattning av hela uppföljningen: Vad lyckades vi åstadkomma under en generations tid?

Läs den sammanfattande rapporten här

Sammanfattning

I slutet på 1990-talet beslutade Sveriges riksdag om 15 miljökvalitetsmål. Inriktningen var att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen var lösta.

Naturvårdsverket hade i samband med detta publicerat en stor framtidsstudie. Den beskrev ett Sverige år 2021 där olika samhällssektorer hade ställt om och tagit stora kliv mot hållbarhet.

Nu finns en uppföljning av framtidsstudien som svarar på frågorna: Vad har varit framgångsrikt? Vad blev inte alls som vi bedömde vara möjligt? Orsaker till att det har gått bra respektive dåligt?

Slutrapporten från framtidsstudien Sverige år 2021, som publicerades 1998.

Vad har varit framgångsrikt?

Andelen förnybar energi i Sverige har ökat till 63 procent, samtidigt som utsläpp av klimatgaser har minskat i linje med EUs dåvarande  målsättningar. Kraftigt minskade utsläpp av många olika föroreningar till luft och vatten har uppnåtts. Farliga ämnen som tungmetaller och flera långlivade organiska ämnen har fasats ut. Övergödande ämnen till vatten har nära på halverats. Framgångsfaktorerna har varit en konsekvent styrning mot långsiktiga mål, att använda hela styrmedelsarsenalen, från överenskommelser inom EU och/eller internationellt, lagstiftning, ekonomiska och informativa styrmedel, forskning och utveckling, uppföljning och utvärdering.

Andra framsteg har nåtts genom näringslivets satsningar. Med bättre lönsamhet och miljöanpassning som drivkrafter har nya eller förbättrade produktionsmetoder och ny teknik tagits fram som i sin tur har lett till en positiv miljöutveckling. Livsmedelsmedels- samt pappers- och massaindustrin har t.ex. minskat utsläppen av sina klimatgaser med nära 75 procent mellan 1996-2021. Biogasproduktion från avloppsslam och andra organiska restprodukter har ökat stort. Teknikutveckling för effektivare vindkraft, värmepumpar, solceller, fordonsmotorer och avloppsrening har haft stor betydelse för utvecklingen.

Det tredje exemplet som vi vill lyfta fram är statliga ekonomiska satsningar för att skydda och främja förutsättningarna för biologisk mångfald. Totala arealen skyddad skog inklusive frivilliga avsättningar har ökat från 0,84 miljoner ha till 4,2 miljoner ha på 25 år. EU-stödet (CAP) har förhindrat ytterligare nedläggning av jordbruksmark. Därmed har en negativa utvecklingen för odlingslandskapets biologiska mångfald kunnat dämpas.

Vad blev inte alls som vi bedömde vara möjligt?

Trots att svenska konsumenter gör mycket för miljön så har en hel del gått åt fel håll. År 2021 låg konsumtionen av kött på 80 kg per person och år, 10 kg mer än på 1990-talet, trots att många har bytt till vegetabiliska proteiner. Vi köper utrymmesmat, livsmedel som inte behövs ur näringssynpunkt, för en tredjedel av matbudgeten. Konsumtionen av de flesta typer av varor har ökat och hushållen lämnar över 40 procent mer hushållsavfall än för 25 år sedan. Dessutom har resor med bil ökat. Antalet registrerade personbilar ökade med 36 procent, till 5 miljoner (år 2021). Hushållning med el och fjärrvärme har inte realiserats i tillräcklig utsträckning. Är det möjligt att lösa de stora miljöproblemen utan att intensifiera omställningen till miljöanpassade livsstilar och konsumtionsmönster?

För 25 år sedan kunde vi inte riktigt fullt ut förutse omfattningen av den globala handelns tillväxt. Den globala handeln inklusive e-handel har gjort att rådigheten över miljöutvecklingen delvis har förlorats. Det förekommer en hel del direktimport av varor med tveksamt innehåll ur miljöperspektiv. Det finns idag få styrmedel och praktiska möjligheter att påverka detta. Att skynda på implementeringen av en cirkulär ekonomi innebär ett sätt av flera att återta rådigheten över miljöutvecklingen. Det har tagit nära 25 år innan en sådan EU-strategi kunde beslutas trots att kunskapen fanns i mitten på 90-talet.

Mängden transporterat gods har ökat och huvuddelen av allt gods transporteras på vägarna. Tvärtemot målbilden för Sverige 2021 där stora delar av den långväga godstrafiken hade flyttats från väg till miljövänligare tåg och sjötrafik för att minska energiåtgång, utsläpp av växthusgaser, buller mm. Cirka 2 miljoner personer i Sverige utsätts numera för bullernivåer över riktvärden utomhus vid bostaden, många fler än för 25 år sedan.

Antalet rödlistade arter har ökat både inom jordbruk och skogsbruk under en generations tid. Andelen ligger på cirka 20 procent. Detta trots att många statliga stödinsatser har genomförts. Avverkningsmetoder och igenväxning är de största problemen för biologisk mångfald. Det är två problemområden där åtgärder behöver förstärkas i framtiden. Återhämtningsprocesser i naturen tar tid. Det behövs också bättre kunskaper om hur klimatförändringarna påverkar för att kunna sätta in rätt åtgärder.

En orsak till att positiva förändringar har uteblivit är att få eller otillräckliga styrmedel har satts in under en generations tid. En annan orsak är att beslutsprocesser inom kritiska områden har dragit ut på tiden, t.ex. att sätta in tillräckliga åtgärder för den biologiska mångfalden, och att driva på omställningen till en cirkulär ekonomi samt att hantera konsumtionens miljöpåverkan för att nå framtida klimatmål. Vid målkonflikter mellan miljö och ekonomi har ekonomin många gånger prioriterats före miljön. Omvärldsförändringar som ökad global handel och e-handel med privatimport försvårar kontrollen över miljöarbetet.

Det som inte blev av
Om framtidsstudiens målbild i Sverige år 2021 hade omsatts i handling så kunde Sverige nu t.ex. ha haft

  • ett jordbruk med mera åker och mer betesmark med mat- och bioenergiproduktion. Vårt beredskapsläge hade varit bättre, vi hade haft större biologisk mångfald och ett mera tilltalande landskap där det nu är nedlagd jordbruksmark
  • ett skogsbruk som ännu mer hade anpassat avverkningsmetoderna för att främja den biologiska mångfalden bl.a. genom att skapa grön infrastruktur för arternas spridning. De orörda, artrika kontinuitetsskogarna hade behållits.
  • ett produktions- och konsumtionssystem som kommit betydligt längre i att införa en cirkulär ekonomi. Vi skulle ha haft fler materialsnåla produktionsmetoder fria från farliga kemikalier samt smarta strukturer för återvinning och återanvändning, som hade gjort det lätt att göra rätt för konsumenterna.

Sammanfattningsvis konstaterar vi att miljöarbetet har tagit viktiga steg framåt mot målbilden i projektet Sverige år 2021, men att vi skulle haft en avsevärt bättre miljöutveckling om målbilden hade realiserats fullt ut. Kunskap och lösningar fanns redan för 25 år sedan, men förändringsarbete tar oftast alltför lång tid och oförutsedda hinder kan dyka upp på vägen. De stora miljöproblemen är ännu inte lösta. Kanske om 25 år, då nästa generation tar över?

Vi som har gjort uppföljningen utgör delar av den projektgrupp som på 1990-talet ledde Naturvårdsverkets stora framtidsstudie Sverige år 2021. Vi har gjort uppföljningen på eget initiativ och med syfte att dra lärdomar från arbetet med hur resultaten från framtidsstudien förverkligades. Vad gick bra och mindre bra? Varför? Uppföljningen är avgränsad till de de samhällssektorer som behandlades i systemstudien Sverige år 2021, Myndigheter, forskare, experter och utredare, representanter för olika sektorer och intresseorganisationer med flera deltog i arbetet. Forskarna identifierade bl.a. vilka gap som behövde överbryggas för att skapa ett hållbart samhälle och gjorde konsekvensanalyser.

På hemsidan Sverige 2021, www.sverige2021.se finns bl.a. följande rapporter: En rapport som ger en samlad analys av hela uppföljningen samt rapporter för olika sektorer; jordbruk, skogsbruk, livsmedel, varuproduktion/konsumtion, bostäder/lokaler, transporter och vatten och avlopp (VA).

Det som utmärker framtidsstudien 2021 är att det är en systemstudie som tog ett helhetsgrepp på ett antal samhällsfunktioner. Ett syfte var att studera sektorernas samspel för att åtgärdsförslagen i en sektor inte ska stå i motsatsställning till någon annan sektor. Källa Sverige år 2021 – vägen till ett hållbart samhälle, Faktahäfte, Naturvårdsverket 1998.