Läs hela uppföljningen av delstudie jordbruk här
Sammanfattning
Det framtida jordbruket – visioner och verklighet
I en osäker värld med krig och höga mat- och energipriser hade det varit önskvärt om vårt jordbruk kunde producera mera mat och bioenergi. Om denna produktion kunde förenas med högt ställda miljömål så vore det ännu bättre. Detta hade nu varit möjligt enligt en framtidsstudie som Naturvårdsverket publicerade 1997.
Framtidsstudien syftade till att finna vägar till ett uthålligt svenskt jordbruk år 2021. Ett antal mål för olika miljöaspekter, klimatpåverkan, jordbruk i hela landet, djurhälsa m.fl. sattes därför upp. Detta jordbruk skulle också kunna förse en växande befolkning med mat och dessutom producera stora mängder bioenergi.
Två vägar undersöktes i framtidsstudien:
- Vägvinnaren som var en framtidsvision av konventionellt jordbruk med precisionsanvändning av handelsgödsel och bekämpningsmedel och kraftfoderinriktad animalieproduktion.
- Stigfinnaren som var en framtidsvision av ekologiskt jordbruk med växtföljder med mycket vall och baljväxter, biologisk bekämpning av skadegörare och stark koppling mellan växtodling och grovfoderinriktad animalieproduktion.
Slutrapporten från delstudie jordbruk, publicerad 1997
Studien tydde på att uppställda miljö- och produktionsmål skulle kunna uppnås med en kombination av Vägvinnarteknik inom vegetabilie-, fjäderfä- och grisproduktionen och Stigfinnarteknik inom större delen av mjölk-, nöt- och lammköttsproduktionen. Bioenergiproduktionen skulle främst bestå av energiskog.
Nu är år 2021 till ända och vi kan jämföra vision och verklighet. Stigfinnarproduktionen har ca 20 % av idisslarproduktionen medan Vägvinnaren står för huvuddelen av övrig produktion. Miljömålen har delvis uppfyllts. Kväve- och fosforutsläppen till vatten har minskat något, liksom hälso- och miljöriskerna med bekämpningsmedel. Men betesmark och mycket åkermark och därmed rikt odlingslandskap har förlorats, främst i skogsbygderna. Den biologiska mångfalden har minskat.
Produktionsmålen har uppfyllts sämre än miljömålen. Jämfört med läget i mitten 1990-talet har matproduktionen inte ökat utan i stället har vi fått stor matimport. Energiskogsodlingen har minskat och även annan energiodling har mindre omfattning än vad som förutsågs. Jordbrukets bidrag till att minska klimatförändringen har därför blivit mindre än beräknat.
För att nål målen pekade vi i framtidsstudien på behov av förändringar i jordbrukspolitiken, CAP, men också på betydelsen av konsumenters val, insatser inom förädlingsindustri och handel och bland annat även insatser för teknikutveckling och att använda energiskog och vall för samhällets energimarknad. Sådana förändringar har inte genomförts, annat än i liten grad. Ett resultat av hela Sverige 2021-projektet var att det blev underlag för de svenska miljökvalitetsmålen som Riksdagen har beslutat.
I målbilden för jordbruk konstaterades att ett hållbart jordbruk var inom räckhåll. Ett jordbruk med en kombination av ekologisk och konventionell produktion som även produceras stora mängder energi i form av vall och energiskog. Ekologiskt 3/4 av mjölken samt nötköttet och fåren. Konventionellt: svin och fjäderfä samt spannmål och salix. Källa Sverige år 2021 – vägen till ett hållbart samhälle, faktahäfte, Naturvårdsverket 1998.