Läs uppföljningen av delstudie kretslopp här

Sammanfattning

I kretsloppsstudien beskrev vi en målbild där miljömålen nås, och som bedömdes vara möjlig att nå på en generations sikt.

• Minskad energianvändning och minskade utsläpp av växthusgaser i produktionen.
• Väsentligt materialsnålare produktion.
• Förskjutning från ”lagerresurser” till att använda mer bioråvara i produktionen.
• Substitution av de farligaste kemikalierna.
• Starkt ändrade konsumtionsmönster i resursbesparande riktning.
• Kraftigt ökad återanvändning och materialåtervinning.
• Kraftigt minskad deponering av avfall.

Slutrapporten från delstudierna industri och skogsbruk, publicerade 1997.

Blev som vi bedömde vara möjligt eller bättre än målbilden för Sverige år 2021

• Energianvändningen har minskat (8 procent) trots att produktionen i industrin har ökat kraftigt. Bakom denna utveckling ligger bland annat energieffektiviseringar. Andelen förnybar energi var ungefär 60 procent år 2020, om man antar att 60 procent av elen är förnybar.
• Utfasning av tungmetallen kvicksilver samt i viss utsträckning även kadmium och bly, liksom POPs-ämnen och ozonnedbrytande ämnen.
• Kraftigt minskad deponering av hushållsavfall

Blev i viss mån som vi bedömde vara möjligt i målbilden för Sverige år 2021

• Miljöanpassade värdekedjor har kommit en god bit på väg att förverkligas. I vår målbild beskrev vi hur producenter tar hänsyn till miljöpåverkan inte bara från den egna verksamheten, utan också från underleverantörer och att man deklarerar sina produkters innehåll och miljöpåverkan.
• Ersätta ändliga råvaror med förnybara I målbilden fanns också visionen om en renässans för trä som konstruktionsmaterial. Genom utvecklad byggteknik skulle allt fler stora byggnader kunna konstrueras av trä i stället för av ändliga råvaror. Så har också skett, men ännu inte i så stor omfattning.
• Reparationer och förlängt produkt-liv har ännu inte slagit igenom på bred front, även om initiativen på området blivit fler.

Blev inte alls som vi bedömde vara möjligt i målbilden för Sverige år 2021

• Hushållning med lagerresurser på grund av deras begränsade tillgänglighet, har inte alls blivit av. Snarare är det bioråvarorna som numera kräver särskild hushållning på grund av deras begränsade tillgänglighet och deras betydelse för den biologiska mångfalden i världen.
• Ökade mängder avfall liksom mängden farligt avfall Den materiella konsumtionen per capita ökat i än snabbare takt, både i Sverige och i stora delar av övriga världen. Resultatet har blivit ökade mängder avfall liksom ökade mängder farligt avfall.
• Den materiella konsumtionen har ökat både per capita och totalt sett i Sverige och i många delar av världen, liksom i världen totalt sett. Dematerialisering genom ökad återanvändning och ökad materialåtervinning kräver att vi radikalt ändrar våra grundläggande förutsättningar för livsstil och konsumtionsmönster, vilket ännu inte har hänt.

Det som utmärker områden där utvecklingen närmat sig målbilden är en kombination om lagar, både nationellt och på EU nivå, ekonomiska styrmedel som skatter och avgifter information och att det skapas förutsättningar för förändringen i form av infrastruktur. Det handlar generellt om förändringar i själva produktionen på ett sätt som inte påverkar konsumtionen.

Förändringar som involverar konsumtionsförändringar är det som utmärker områden som inte blev som vi bedömde vara möjligt. Den materiella konsumtionen har ökat både per capita och totalt sett i Sverige och i många delar av världen.

Globaliseringen innebär att de varor vi konsumerar i Sverige till betydande del har producerats långt bort i andra världsdelar, där åtgärder och styrmedel mot negativ miljöpåverkan ofta saknas eller är väsentligt svagare än i Sverige. Det gör också att rådigheten över miljöutvecklingen har minskat. Detta är en av vår tids större utmaningar att hantera och behöver göras i global samverkan.

Målbilden för produktion innehåller slutna kretslopp, minskade materialflöden samt energianvändning. Det handlade om mindre energi och material för tillverkning, ökad livslängd på varor, att ersätta varor med tjänster och att utveckla varor som fyller flera funktioner. Det som idag kallas cirkulär ekonomi. Vägen dit är lång. Trots att den påbörjades redan för 25 år sedan är vi inte framme. Källa Sverige år 2021 – vägen till ett hållbart samhälle, faktahäfte, Naturvårdsverket 1998.