Läs hela uppföljningen av delstudie livsmedel här.
Sammanfattning
Livsmedelstudien ”Att äta för en bättre miljö” omfattade trädgårdsnäring, livsmedelsindustri, handel, hushåll och transporter. Studien kompletterar övriga studier, framförallt jordbruk samt vatten och avlopp.
I målbilden för livsmedel finns följande målsättningar:
- Matavfall: Återföring av fosforinnehållande matavfall ökar med en faktor 3. I tätorter samlas matavfallet in för rötning som ger biogas och en rötrest som återförs till jordbruksmark.
- Energieffektiv (och klimatsmart) livsmedelskedja. Energianvändningen minskar med 30 % i hela kedjan. Störst energibesparing inom handel och hushåll. Transporterna har effektiviserats genom bättre logistik och överföring till järnväg samt bränslesnålare teknik.
- Förändrade konsumtionsmönster, t ex mer svenskt kött från betande djur för att värna om den biologiska mångfalden, och vegetabilier som baljväxter samt mer närproducerat efter säsong. Den miljömedvetne har ersatt en del av köttet i kosten med proteinrika baljväxter. Vi äter mer näringsriktigt, och matsvinnet har minskat.
Slutrapporten från delstudie livsmedel, publicerad 1997.
Återföringen av fosforinnehållande organiskt avfall har överträffat målbilden. År 2020 blev ungefär 45 % av matavfallet biologiskt återvunnet, varav 40 % genom rötning. Dock uppfylls inte dagens ambitionsnivå: Senast år 2023 ska minst 75 % av matavfallet sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas tas tillvara.
Bedömningen är att målbilden för en energieffektiv och klimatsmart livsmedelskedja har överträffats. Energieffektivisering och omställning till förnybar energi har skett i hela kedjan, framförallt i de delar som inte involverar förändrade konsumtionsmönster. Länkar som överträffat bedömningarna i Sverige år 2021 är trädgårdsnäringen, livsmedelsindustrin och funktionen att kyla. Länkar som i viss del uppfyllt bedömningarna är handel, transporter. Mest svårbedömt är hushållens energianvändning för att transportera, förvara och tillaga mat.
Konsumtionen av livsmedel blev inte alls som vi bedömde vara möjligt. Konsumtionen av kött och importerade livsmedel har ökat. Dock har konsumtionen av grönsaker, rotfrukter, frukt och bär har ökat i linje med vad vi bedömde som möjligt. Utbudet av naturbeteskött som bidrar till biologisk mångfald, veganska proteinalternativ och lokalproducerade livsmedel har ökat kraftigt, men särredovisas inte i den nationella statistiken, vilket gör det svårbedömt. Konsumtionen av mat som inte behövs ur näringssynpunkt är fortsatt hög.
I målbilden för livsmedel har livsmedelskedjan energieffektiviserats och transporterna miljöanpassats. Livsmedel produceras i större utsträckning i närområdet och är generellt sett mer resurssnåla. Återföring av matavfall som innehåller fosfor till jordbruksmarken har ökat. Källa Sverige år 2021 – vägen till ett hållbart samhälle, faktahäfte, Naturvårdsverket 1998.
Effektivare kök och grönare kost. Hushållen spelar en nyckelroll för att göra livsmedelsförsörjningen hållbar. I målbilden för 2021 använder hushållen energieffektiv hushållsutrustning, handlar ofta utan bil, sorterar ut matavfallet och väljer mat som produceras på ett miljöanpassat sätt.