Sammanfattning

Metod

Framtidsstudien Sverige år 2021 genomfördes med hjälp av metodiken backcasting. Det innebär att man först beskriver en en önskvärd framtid och därefter stakar ut en väg för att förverkliga den. Först har de långsiktiga miljömålen definierats i naturvetenskapliga termer. Därefter har två vitt skilda bilder av framtidens Sverige konstruerats, vilka bygger på diametralt olika idéer om hur ett hållbart samhälle kan se ut. De två framtidsbilderna kallas för Vägvinnaren och Stigfinnaren.

Sveriges möjligheter att skapa sin framtid beror i hög grad på utvecklingen i andra delar av världen. Därför analyserades de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna av framtidsbilderna i olika omvärldsutveckling. Fyra olika omvärldsscenarier låg till grund för denna analys. Resultatet från konsekvensanalysen användes för att skapa en målbild för respektive sektor, där element från de båda bärande idéerna kombinerades.

Slutligen har vägen som leder till att målbilderna kan förverkligas stakats ut. Vad behöver göras? Hur kan det genomföras? När behöver olika åtgärder vidtas? Vem ska genomföra dem?

Erfarenheter och lärdomar från arbetsprocessen

Exempel på lärdomar och erfarenheter från projektet är:

Involvera de intressenter som ska förverkliga framtidsbilderna. Delprojekten för olika samhällssektorer knöt stora referensgrupper till sig med representanter för sektorerna.  De deltog under hela projektet. Lärdomen är att den delaktigheten är en viktig förutsättning för att resultat ska bli accepterade och förverkligade.

Undersök om framtidsbilderna är genomförbara vid olika utvecklingar i omvärlden. I Sverige år 2021 använde vi fyra omvärldsscenarier som hjälpte oss att identifiera hinder som kunde göra det svårt att förverkliga framtidsbilderna och anpassade resultaten därefter. Lärdomen är att den analysen ledde till robustare målbilder.

Stäm av mellan sektorer. Framtidsbilderna för olika sektorer stämdes av kontinuerligt och jämfördes under projektets gång. Ett exempel var behovet av biobränslen och möjligheterna att få fram tillräckligt mycket utan att äventyra miljömålen för jord- och skogsbruk. Och att använda biobränslen på smartaste sätt. Lärdomen är vikten av att ta hänsyn till hur förslag på förändringar inom en sektor samspelar med och påverkar andra sektorer.

Involvera forskningen för att skapa trovärdiga underlag. Forskare och experter bidrog med underlag till miljömålen baserade på naturvetenskapliga grunder samt gjorde gedigna och objektiva konsekvensanalyser för olika framtidsbilder. Det ledde till god acceptans för resultaten och ökad förståelse för olika handlingsalternativ bland representanter för de olika sektorerna (referensgrupperna).  

Prioritera tid för spridning av resultaten. Mycket tid lades på implementeringen av Sverige år 2021-projektet. De flesta av sektorrapporterna och huvudrapporten omvandlades till lättillgängliga och intresseväckande kortrapporter, en del på engelska. Det ledde till att resultaten blev både internationellt och vetenskapligt uppmärksammade. Även en bred publik i Sverige nåddes, då tre länsmuseer och Tekniska museet tog initiativ till ett göra en vandringsutställning med utvalda resultat från 2021-projektet.

Inget framgångsrikt miljöarbete utan uppföljning och utvärdering. Miljömålen följs upp årligen och utvärderas vart fjärde år. De insatserna har mycket stor betydelse för det svenska miljöarbetet och möjligheterna att korrigera det som inte går enligt plan.

Arbetet med Sverige år 2021 och den efterföljande miljöpropositionen med svenska miljömål har fungerat mycket bra enligt målstyrningsmodellen SMART. Den internationellt mest spridda modellen för hur mål ska formuleras utgår från akronymen SMART. Det gäller nåbara mål. På svenska har SMART översatts till att mål ska vara Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta. Politiker, myndigheter, forskare, experter och utredare, representanter för olika sektorer och intresseorganisationer med flera har alla bidragit konstruktivt och i samverkan för att forma miljömål och målbilder för olika samhällssektorer.