Läs uppföljningen av delstudie VA här
Sammanfattning
I VA studien inom Sverige 2021-projektet var fokus framför allt på minskade utsläpp av övergödande ämnen som fosfor och kväve samt bättre kretslopp av fosfor tillbaka till åkermark så att den begränsade resursen fosforn kommer till nytta istället för att den orsakar övergödning. Studien omfattade även en målbild för en ökad biogasproduktion vid de svenska reningsverken.
Vi resonerade om både bättre rening och bättre nyttjande av resurser vid reningsverken, i liten och storskala. För att kunna nå till visionen av reningsverket som ”resursverk” behöver vi på ett betydligt mer långtgående sätt utveckla våra sätt att ta hand om de resurser som vatten, kol, näringsämnen och energi som finns i de stora flödena till landets reningsverk.
Blev som vi bedömde vara möjligt eller bättre än i målbilden för Sverige år 2021
Utsläppen av kväve och fosfor från reningsverken till våra sjöar, vattendrag och kust har
minskat kraftigt. Kväve- och fosforutsläppen har nästan halverats mellan 1995 och 2020 trots
en befolkningsökning på nära 20 %, tack vare den genomgående utbyggnaden av fosfor- och
kväverening på de svenska reningsverken. Medelvärdet för kväverening i reningsverken till
de havsbassänger som har behov av kväverening är 77 %. De senaste åren har medelvärdet
för fosforrening varit 95 %.
Biogasproduktion för uppgradering till fordonsbränsle har samtidigt ökat med hela 15 gånger sedan statistiken började samlas in systematiskt år 2005.
Blev i viss mån som vi bedömde vara möjligt i målbilden för Sverige år 2021
Återföringen av fosfor, kväve och organiskt material till odlingsmark har ökat. Idag motsvaras drygt 15 % av Sveriges mineralgödselimport (fosfor) av fosfor via slammet. Ökningen har möjliggjorts genom Revaqs kvalitetsarbete med tredjepartscertifiering och genom att tillsammans med aktörerna ha genomfört det mest ambitiösa uppströmsarbetet i Europa.
Teknikutveckling och efterföljande investeringar för utvinning av fosfor och andra resurser ur slam har gått betydligt långsammare än väntat på grund brist på styrmedel. Tack vare hållbarhetsambitioner hos teknikleverantörer, forsknings- och innovationsfinansiärer och VA-organisationer har en rad pilotprojekt genomförts för återvinning av fosfor, biokol och kväve från avloppsvatten och slam.
Sorterande system: Ett 20 – 30-tal praktiska projekt med urinsorterande toaletter i ekobyar
genomfördes under 90-talet. De flesta av dessa system var lekmannadrivna och hade varken den långsiktiga tekniska funktionalitet eller den professionella och organisatoriska stöd och organisation de hade behövt. De senaste 10 åren har intresset åter vaknat till liv för sorterande system men snarare in nyproducerade tätortsområden och med en professionell organisation än i ekobyar.
Fosfor tas till vara från gruvavfall: LKAB beslutade 2021 om produktion av återvunnen fosfor från gruvavfall. Produktionen startar 2027.
Blev betydligt sämre än vad vi bedömde vara möjligt i målbilden för Sverige år 2021
Våtkompostreaktorer är framför allt en tillgång för hygienisering av sorterade avloppsprodukter. Den ringa produktionen och efterfrågan på sorterade avloppsprodukter har tyvärr starkt begränsat utbyggnaden av våtkompostreaktorer. Dessutom har behandlingen av avloppsslam från mindre reningsverk inte skett lokalt utan fortsatt att transporteras till större reningsverk för behandling och med fokus på ökad biogasproduktion.
Slutsatsen är att områden som haft en positiv utveckling kännetecknas av att det funnits tydliga policys och lagstiftning på så väl nationell som EU nivå som hållit över tid. När det gäller biogasen har utvecklingen möjliggjorts genom nationellt finansieringsstöd till produktion och uppgradering av gas till fordonsbränsle. Tyvärr har EU har de senaste 5 åren bedrivit en politik där biogasanvändning som drivmedel för fordon ska fasas ut.
På de områden där det har saknats styrmedel har utvecklingen varit svagare. Några områden har ändå utvecklats till följd av initiativ från marknadens aktörer, ex vis teknikutveckling och investeringar för utvinning av fosfor och andra resurser ur slam.
Effektiv rening och återvinning. Avloppsvattnet leds till stora effektiva reningsverk, där de renas i tre steg, mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Innan det renade vattnet återförs till recipienten så leds det genom en våtmark där växter och andra organismer tar upp de näringsämnen som fortfarande finns kvar i vattnet., Avloppsslammet förs till en rötkammare, där biogas utvinns genom en rötningsprocess. Slammet renas från tungmetaller och andra föroreningar så att fosforn kan återföras till jordbruksmark. Biogasen används som bränsle, dels för att tillgodose reningsverkets behov och dels för att användas som drivmedel för lastbilar och bussar eller som bränsle i kraftvärmeverk. Värmen i avloppsvattnet återvinns med hjälp av värmepumpar.
I målbilden för år 2021 var fosfor i kretslopp en nyckelfråga. De största outnyttjade fosfortillgångarna fanns i reningsverkens avloppsslam och hushållens matavfall. Slam och avfall måste vara så fritt från föroreningar att jordbrukets användare kan sprida det på åkrarna, Kvalitén säkras genom att reningsverken inför processer som avlägsnar föroreningar från slammet. Källa Sverige år 2021 – vägen till ett hållbart samhälle, faktahäfte, Naturvårdsverket 1998.