Blev som vi bedömde vara möjligt eller bättre än målbilden för Sverige år 2021

Många positiva förändringar har skett inom sektorn bostäder/lokaler under tiden av en generation, cirka 25 år. Dessa stämmer väl med den målbild vi satte upp i projektet Sverige år 2021 och har även överträffat den. Jämförelserna anges för vad som har åstadkommits under perioden 1995/96 -2020/21.

• Energianvändningen har minskat med cirka 30 procent totalt sett för bostäder och lokaler under 25 år.
• Det har skett en kraftig ökning av användningen av förnybara energislag. De åtgärder som har bidragit mest till utvecklingen är övergången från oljeeldade värmepannor till både el- och fjärrvärme, inklusive värmepumpar. Elen var baserad på förnybar energi till cirka 60 procent runt år 2021 och fjärrvärmen till cirka 50 procent. Därutöver baseras fjärrvärmen på en stor del energi som annars skulle ha gått till spillo. Oljan har nästan fasats ut.
• Målen som sattes för minskade utsläpp till luft från egen uppvärmning av bostäder och lokaler har överträffats för växthusgaser och svaveldioxid, en minskning med 90 respektive 85 procent på 25 år. Målen för kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (VOC) har nästan nåtts, vilket stämmer med den bedömning vi gjorde i Sverige år 2021-projektet.
• Målen som sattes för minskade utsläpp till luft från el och fjärrvärme har överträffats för växthusgaser och svaveldioxid, en minskning med 50 respektive 82 procent.

Framgångarna har nåtts genom att överenskommelser har nåtts på EU-nivå och att ett stort antal styrmedel har använts, lagstiftning, ekonomiska och informativa styrmedel, forskning och utveckling uppföljning och utvärdering.

Blev i viss mån som vi bedömde vara möjligt i målbilden för Sverige år 2021

• Målen för minskade utsläpp av kvävedioxider från el och fjärrvärme har nåtts till cirka en tredjedel och utsläpp av flyktiga organiska ämnen har ökat något från en mycket låg nivå. Det beror på en ökad användning av biobränslen för att producera fjärrvärme. Den omställningen behövs för att minska utsläppen av växthusgaser.
• Energieffektivisering genom isolering av byggnader har i viss mån uppnått vad vi bedömde vara möjligt. Trots att många nya regelverk och andra styrmedel har införts för att skapa energieffektiva byggnader finns det många byggnader kvar som kan åtgärdas.

Blev inte alls som vi bedömde vara möjligt i målbilden för Sverige år 2021

• Energihushållning genom en effektiv användning av fjärrvärme och el har inte blivit som vi bedömde i 2021-projektet. Fjärrvärme används kollektivt i de flesta flerfamiljshus och användaren ser oftast inte den direkta nyttan av att t.ex. sänka värmen inomhus eller att hushålla med varmvatten.
• Elen har varit billig i Sverige jämfört med priset i andra EU-länder under större delen av den sista 25-årsperioden. Först år 2022 har frågan rörande stigande elpriser blivit riktigt aktuell. Individuell mätning vid användning av el, fjärrvärme och varmvatten i flerfamiljshus har introducerats först under senare år. En ökad hushållning genom effektivare användning behövs för att få ned utsläppen av växthusgaser, kväveoxider och VOC.

Målbilden för bostäder och lokaler år 2021 innehöll både energieffektivisering och förnybar energi. Energieffektivisering handlar om att utnyttja energin effektivare. Faktorer som lyftes fram var energifönster, tilläggsisolering, lägre inomhustemperaturen samt hushållsapparater och kontorsutrustning som drar mindre energi. När det gäller förnybar energi föreslogs kraftvärme, solceller, solfångare, vindkraft, värmepumpar, biobränslen från skogsbruket och energigrödor från jordbruket. fram som framtidens energikällor för bostäder och lokaler.

Källa Sverige år 2021 – vägen till ett hållbart samhälle, faktahäfte, Naturvårdsverket 1998.